Mer om F1-resor till Italien GP Monza
Italiens Grand Prix på den supersnabba Monza-banan är en av F1-säsongens stora höjdpunkter – och det är inte undra på. Atmosfären på klassiska Autodromo Nazionale Monza är tät, banan är den snabbaste på kalendern med farter upp emot 370 km/h utmed oändliga rakor, och Italien på sensommarkanten ger en kuliss som inte många andra race kan mäta sig med. Banan är belägen i en stor park strax norr om Milano, och inramningen fantastisk mitt bland alla passionerade ”tifosi”. Det italienska sensommarvädret är också nästan alltid perfekt.
Formel 1 på Monza hör till racingens riktigt stora liveupplevelser och du kommer att förstå varför när start- och målrakan stormas av lyriska fans efter målgång. 2018 blev bilarna i kraft av reglementsmässiga förändringar snabbare än någonsin förut; fortare än så här har det aldrig tidigare gått! Vi hjälper som vanligt till att förverkliga din F1-resa, från dörr till läktare.
Italiens Grand Prix - Monza Autodromo Nazionale Monza, eller ”La Pista Magica” som banan praktfullt brukar kallas, är målet för horderna av racingfans som varje år vallfärdar till Italiens Grand Prix. Monza är en av motorsporthistoriens mest anrika platser; om man bara ska se ett enda Grand Prix i sitt liv är det hit man ska åka. Atmosfären är fantastisk, och när publikens jubel överröstar F1-motorerna i samma stund som den första Ferrarin beger sig ut på banan reser sig nackhåren – oavsett om man är ett Ferrari-fan eller inte. Monza är, i ordens absolut rätta bemärkelse, en upplevelse utöver det vanliga. Det är dessutom den snabbaste banan på hela F1-kalendern, kännetecknad av sina långa rakor och tighta chikaner.
Så tar du dig till Monza
Monza-banan ligger pittoreskt belägen i en stor park, faktiskt Europas fjärde största, ungefär 15 km norr om Milano. Att ta sig till Milano är enkelt, med tre olika flygplatser att välja på. Malpensa (MXP) är den största, cirka 40 km nordväst om stan, och huserar bland annat lågprisbolaget Easyjet. Bergamo (BGY) ligger ungefär lika långt från centrum, fast österut, och är väl förbunden med Skandinavien. Hit flyger bland andra Ryanair.
Linate (LIN) ligger närmast stadskärnan (8 km) men är mest inriktad på inrikesflyg.
Tåg
Till Monza
Väl på plats är tåg det föredragna transportmedlet ut till banan. Från centrala Milano tar resan ut till Stazione di Monza en knapp halvtimme. Tågen avgår med tät frekvens dagligen, ungefär en gång var 15:e minut, och passerar via förorten Sesto San Giovanni. Biljetten kostar ett par euro enkel resa.
Från Milano Centrale: ta ett tåg mot Lecco, Tirano eller Chiasso.
Från Milano Porto Garibaldi: ta ett tåg mot Lecco, Bergamo, Chiasso, Molteno eller Chiavenna.
När du kommer fram till Stazione di Monza finns skyttelbussar redo att ta dig ut den sista biten till banan (för några euro). Du blir avsläppt ungefär en kvarts promenad från Vedano-entrén, inte långt från Parabolica-kurvan. Bussarna går också tillbaka till Stazione di Monza vid dagens slut. Värt att poängtera är dock att Monzas lilla tågstation snabbt blir fullbelamrad med folk, så det kan vara en idé att vänta ut den värsta rusningen och istället hänga kvar på banan någon timme extra innan du beger dig dit.
Till Biassono-Lesmo
På söndagen, enbart, avgår också specialinsatta tåg från Milano Centrale till Biassono-Lesmo, en liten station belägen precis bredvid banan borta vid Lesmo-kurvorna. Detta är ett bra alternativ särskilt för dig som sitter vid Seconda Variante / Variante della Roggia (läktare 9 och 10). Övriga läktare ligger en bit längre bort i parken, men det är en vacker promenad så länge vädret tillåter och det bör inte ta mer än 30 minuter att nå fram även till de mest avlägsna partierna runt start och mål.
Tågen till Biassono-Lesmo avgår från Milano Centrale en gång i halvtimmen från kl. 07.00 till 12.30. Resan tar cirka 25 minuter och kostar €4 tur och retur.
Tågen från Biassono-Lesmo tillbaka till Milano går i runda slängar var 20:e minut mellan kl. 15.40-18.45.
Bil
Det går utmärkt att köra bil till banan i Monza, men räkna med långa köer och italienskt trafiktemperament! Du kommer att bli hänvisad till någon av parkeringsplatserna i utkanten av Monza-parken, varifrån du sedan slussas vidare till banan med buss. Parkeringsavgiften ligger på runt €15-20 per dag.
Den anrika doseringen
På Monza har man tävlat i snart 100 år; anläggningen öppnade redan 1922. Det gör den till en av världens äldsta permanenta racerbanor – bara Brooklands i England och Indianapolis i USA såg dagens ljus tidigare.
Man känner verkligen historiens vingslag när man går runt där, i parken utanför Milano. Monza gestaltar allt som gör motorsporten till det vi älskar: farten, passionen, faran. Tyvärr är det också ur svensk synvinkel en plats som för alltid kommer förknippas med förlusten av vår allra störste, Ronnie Peterson, som så tragiskt förolyckades just här i Italiens Grand Prix 1978.
På ställen som Monza hör det till att minnas tillbaka. Det mest konkreta sättet att göra det på, tycker jag, är genom ett besök till den gamla ovalen som en gång i tiden var en del av bansträckningen – och som fortfarande finns kvar, intakt, ute i skogen. Ovalen var i bruk mellan 1954-1969 och användes i fyra upplagor av Italiens Grand Prix under den perioden. Att klättra upp på doseringen, som är rejält brant, och inse att Fangio, Moss och de andra faktiskt dundrade förbi just här i över 300 km/h ger en skrämmande bild av de enorma risker som dåtidens förare ställdes inför.
Ovalen är egentligen inte öppen för allmänheten, men de italienska vakterna är inte alltför stränga och det är relativt enkelt att ta sig in. En del av ovalen syns om inte annat tydligt från läktare Alta Velocita 6C vid den första chikanen (Prima Variante) efter start och mål.
Anstormningen efter målgång
Monza var tidigt ute med ett numera allmänt vedertaget och populärt tilltag: att låta fansen strömma in på banan efter målgång. Många andra arrangörer har alltså som sagt tagit efter den här traditionen nu, men ingen annanstans i världen är känslan densamma som på Monza. Det stora insläppet sker vid huvudläktaren utmed start och mål, där tusentals tifosi – Ferraris trogna supportrar - formligen forcerar grindarna och rusar mot prispallen. Om du har tid, lust och lite vassa armbågar, passa på att uppleva den euforin. Jag vågar lova att den stannar kvar i minnet ett bra tag framöver.